Syretransport i kroppen

Syretransport i kroppen

Det finns 5 organ som transporterar syre i våran kropp. Jag ska berätta om tre av de om hur de transporterar blodet i våran kropp. Det är lungor, hjärta och blod jag ska tala om.

De 3 syretransportorganen

1. Lungor

Lungorna har ansvarar för gasutbytet mellan blodet luften som vi andas in. Först och främst våran kropp tar upp syre från luften med lungorna som består av blåsor och alveoner.

Lungornas volym/kapacitet:

·       När en vuxen vilar inhalerar (inandas) han 5–8 l luft/min.

·       När en vuxen arbetar går siffran upp till 100–200 l luft/min

·       Man måste andas 20–25 liter luft för att transportera 1 l syrgas

Lungornas anpassningsförmåga

Hos de som har tränat bra anpassar lungventilationen och andnings djupet fortare till syrebehov från arbetande muskulatur. Däremot en person som är inte tränad oftast får håll efter några minuters hårt arbete. Den trolig förklaring till detta är att kravet som läggs till musklerna som hjälper oss andas ökar. Om blodtransporteras dåligt om den är otillräcklig då uppkommer brist på syre och dessutom smärta.

Efter några minuter brukar denna smärtan gå bort. Person som är väl tränad får sällan håll, detta är signal på en bra/effektivare och fortare omställning av blodomlopp och andning.

Effekten av fysisk aktivitet på lungorna

Kortsiktiga effekter

Med fysisk verksamhet höjs andningsdjupet och andningsfrekvensen.

Långsiktiga effekter

Av fysisk aktivitet förstärks andnings muskulaturen och dessutom blir effektiviteten av andningen bättre.

Reguljära konditionsträning leder inte till att volymen av lungor blir större. Så, om en person har stor lungvolym det betyder inte att han har kraft att ta upp mycket syre. Lungor bildar troligen ingen begränsning för den maximala syreupptagnings kraft/förmåga.

2. Blod

Total blodvolym är 4–4,5 l hos kvinnor 5–6 l hos män. Våran blod består av ungefär 60 % av plasma och ungefär 40 % av blodkroppar.

Blodets funktion

·       Syrgas transport, samt näringsämnen och hormonen till hela kroppen (muskler och andra organ)

·       Transportera koldioxid och vatten från musklerna

·       Justera temperaturen via värmetransport ut mot huden

Blodets kapacitet­–blodkroppar

Det finns tre typer av celler inne i plasman. 1. Röda blodkroppar. 2.Vita blodkroppar. 3. Blodplättar.

Röda blodkroppar har inuti hemoglobin, som är järnhaltig. De binder syre.

Blodets kapacitet–blodvärde

Blodets styrka/kraft att binda syrgas är beroende av hemoglobinhalten. Kvinnornas normalvärde är 120–155 gram blod och mäns normalvärde är 130–170 gram. Syrevolym minskar om hemoglobin är låg, och då försvagas syretransportens styrka.

Effekter av fysisk aktivitet på blodet

Kortsiktiga effekter

När man tränar eller vid någon fysisk aktivitet minskar vätskan i blodet. Detta leder till att hemoglobin ökar ca med 5–15 %.

Långsiktiga effekter

Reguljär konditionsträning leder till ökning av plasma och även röda blodkroppar ökar fast lite. Tillsammans blir det blodvolyms ökning med 10–15 % eller mer. Då minskar hemoglobinvärdet.

3. Hjärta

Hjärtats byggnad

Hjärtat består av en speciell muskelvävnad med sina fyra rum. Dessutom har hjärtat klaffsystem, som har ansvar för blodet strömmar med rät riktning. Hos normalstora personer väger hjärtat ca 300 gram och är ungefär lika stor som ägarens knutna hand.

Hjärtats funktion

Hjärta är en muskel och fungerar som pump i cirkulationsapparaten och en muskel som sammandragningar pressar ut blod i kärlsystemet.

·       Den högra hjärthalva tar emot blod som har brist på syre och pumpar vidare det till lungor för att lämna av koldioxid och vatten samt för ny syresättning (lilla kretsloppet).

·       Vänsterhalvan har ansvar för att ta emot blod som har fått syre från lungorna och pumpa ut det kroppens olika vävnader (stora kretsloppet).

·       De båda halvor pumpar lika mycket blod per minut.

Effekten av fysiska aktiviteter

Kortsiktiga effekter

Av fysiskt arbete ökar både hjärtslag och hjärtfrekvenser vilket tillsammans höjer hjärtats minutvolym, det vill säga blodmängden l/min (liter per minut).

Långsiktiga effekter

Fysisk slöhet försämrar hjärtats pumpkapacitet.

Regelbunden rörelse däremot ökar hjärtats slagvolym vilket ökar maximala minutvolym och sänker pulsen i vila.

I fysiologiska undersökningar har man kunnat notera att hjärtmuskeln blir större med varje träning. Med säkerhet kan patienter med dåligt hjärta också ha stort hjärta men ändå liten slagvolym.

Vuxnas hjärta växer inte vid träning som hos de yngre. Hjärtats slagvolym kan öka även om hjärtats storlek inte blir så stor. Detta kan hända genom att hjärtats muskulatur blir starkare och pumparbetet effektivare.

Även hos de gamla människor har man kunnat notera ökad slagvolym som är en effekt av träning.

Hjärtats kranskärls storlek ökar, vilket minskar risken för blodproppar i hjärtat.

Hjärtat som är tränad klarar bättre möjliga störningar i hjärtrytmen.

Källhänvisning:

https://www.hpihealth.se/wp-content/uploads/2015/01/Kap-3-De-syretransporterande-organen.pdf

Adlan SA17C